Picc-line


På morgonen den 19 juni skulle jag få min picc-line insatt i armen. Jag, mamma och pappa satt i väntrummet på onkologen och jag blev mer och mer nervös. Jag bröt faktiskt ihop lte halvt där i väntrummet. Jag visste ju inte riktigt vad de skulle göra. Nålar och grejer visste jag att de skulle använda och jag är ju inget stort fan av det. En sjuksyrra kom och skulle hämta mig och såg hur nervös jag var. Han lugnade och pratade med mig och sa också att jag kunde få en lugnande tablett så den tog jag. Sen gick vi in till rummet där sllt skulle ske. Mamma följde med. Jag fick lägga mig på en brits och lägga min högerarm på ett stöd som stack ut från den.  Mamma fick ta på sig strålningsskyddande kläder. Det hade även sjuksystern och undersköterskan som var med där inne. De tvättade min arm med sprit och även descutan om jag inte minns helt fel. Jag hade också tagit en Descutan-dusch kvällen innan och samma morgon.  Sedan börjar de. 
Picc-line är en sorts kateterslang som de lägger in i en ven på överarmen. Slangen går i venen ända in till hjärtat. En del av katetern är kvar på utsidan där den sitter fast på armen. Det tvättas och läggs om varje vecka. Picc-linen har både in- och utflöde, så genom den får jag cytostatika varannan vecka och de kan även ta blodprover från den. 

(null)

(null)


För bara en vecka sen (21/10) fick jag byta ut min picc-line. Jag har väldigt känslig hud, den tål knappt tejpen som är på mina förband, så det kliar nå fruktansvärt ibland och jag får utslag. Nu hade det hänt över en natt att det börjat vara under förbandet. Förbandet var typ helt gult, asäckligt. Det var lördag så jag ringde 1177 och vi kom fram till att jag skulle åka till akuten så de fick titta på den där. Martin följde med mig. Jag fick eget rum ganska direkt då jag är lite extra infektionskänslig pga cytostatikan. Det kom en sjuksköterska som skulle ta lite blodprover och även blododlingar, för att se om infektionen satt på insidan, utsidan eller både och. Denna dag ville kroppen inte ge ifrån sig något blod så vi fick bråka en del, ta hjälp av en till sköterska, krångla lite till men sen gick det tillslut. En läkare kom in och han sa nästan direkt att de skulle dra ut picc-linen. Sedan fick vi vänta på svaren från blodproverna. Jag har ganska låga vita blodkroppar nu under tiden som jag behandlas och det är de som fightas inne i kroppen för att stå emot infektioner och så vidare, men hade jag även haft en hög sänka så hade jag med största sannolikhet blivit inlagd med antibiotika-drop direkt i blodet. Nu var min sänka så låg så jag kunde åka hem och äta antiobiotika hemma. 
Iallafall så kom det in två sjuksköterskor efter ett tag som skulle dra ut min picc-line. Jag var jättenervös, hur skulle det kännas? Den ligger ju ändå inne i en ven i min arm och nu ska de dra ut den? Hon började dra i den och det kändes ingenting, det var lite läskigt, hon drog och drog och det såg ut som att den aldrig skulle ta slut. Det kändes ingenting, så sjuukt! Tillslut var den ute iallafall 39 cm kateterslang som har legat ända inne vid hjärtat. Läskigt men också helt galet jäkla coolt! 
Högerarmen efter de tagit bort picc-linen

Tisdagen veckan efter skulle jag få en ny picc-line insatt, men denna gång i vänsterarmen för att högerarmen skulle få vila och infektionen läka ifred.Mamma fick följa med in även denna gång. Jag var så himla nervös nu igen, det gör ju faktiskt lite ont det där, även om det bara är en liten stund innan beövningen kommer. Men först ska de hitta en bra ven som katetern kan följa ända in till hjärtat och de ska se om de kan få backflöde, alltså få ut blod där igenom, sen kommer bedövningen. Denna procedur fick de göra om 5 gånger  (5 stick på insidan av armen!!!!!!) i min vänsterarm innan de tillslut gav upp och lära göra ett försäk i högerarmen. I högerarmen gick det på första försöket så det var ju skönt! Nu har jag en fungerande picc-line igen! 
(null)

Samma eftermiddag hade jag också behandling, så det blev typ en heldag på sjukhuset den dagen.

I nästa inlägg tänkte jag berätta lite mer om behandlingen och även lite om Hodgkins Lymfom!'